Slash
Det värsta när man är sjuk är att man blir så rastlös. Det blir jag iallafall.
huvudet är piggt men kroppen är slö. det är där min bästevän Spotify kommer in i bilden.
Hela denna historien börjar egentligen i höstas, då jag skulle ut och åka tåg.
Satt på centralstationen i Göteborg och hade alldeles för mycket tid över.
Tog därför som vanligt en sväng inne på Pocketshop. Livsfarligt.
Kommer alltid ut med minst 4 pocket (tag 4, betala för 3)
Denna dag var inget undantag.
Efter många om och men så var jag iväg på min resa, och sedan va jag tillbaka hemma.
Dock hade jag (tragiskt nog) glömt bort en av böckerna. så när jag kom hem åkte den upp
i bokhyllan och där fick den stå. Ända fram till för någon vecka sen.
Eftersom jag inte vart iväg på några resor värda att nämnas efter sista resan så
hade jag inte köpt några nya böcker heller. I vilket fall som helst, började läsa denna bok och blev helt fast.
Sandra+självbiografier=sant.
Boken var Slash, och handlar inte helt otippat om Slash från Guns ´n ´ Roses.
(vilka jag inte lyssnat på sen en gammal vän från högstadiet hade en rock/glamrock/punkperiod när vi var typ 15)
Kände därför att det åter var dags. Och hay caramba! hade jag inte vart så trött i kroppen hade jag säkert flugit upp ur soffan och dragit ett litet luftgitarrsolo. Men, jag satt nöjd kvar och log för mig själv.
Konstigt att obetydliga händelser kan påverka även längre fram.
(får vara glad över att det inte var Jenna Jamesons bok jag läste, då kanske dagen hade slutat helt annorlunda..)
